Videospel är en integrerad del av mångas vardag, men hur påverkas egentligen hjärnan? Den här artikeln ger en översikt över forskningsläget kring gamingens påverkan på kognitiva förmågor. Vi utforskar de potentiella fördelarna, de viktiga utmaningarna och hur forskningen utvecklas.
Kan datorspel gynna barns kognitiva utveckling?
Flera studier har indikerat att datorspel kan ha positiva effekter på barns kognitiva utveckling. En studie publicerad i JAMA Network Open visade att barn som spelade videospel regelbundet presterade bättre i tester av arbetsminne och impulskontroll. Specifikt visade studien att videospelande var kopplat till förbättrad prestation i ett så kallat ”stop signal task” (SST), ett test som mäter reaktionsförmåga och impulskontroll.
Forskare vid Karolinska Institutet har också bidragit med viktiga rön. En studie från 2022, publicerad i Scientific Reports, visade att barn som spelade mer än genomsnittet uppvisade en större ökning av intelligens, med i genomsnitt 2,5 IQ-poäng mer. Denna forskning tyder på att datorspel kan stimulera kognitiva förmågor. Dessa resultat utmanar den traditionella synen på skärmtid som enbart negativ, och du kan läsa mer om studien på Karolinska Institutets Nyheter.
Det är dock viktigt att komma ihåg att forskningen pågår och att resultaten inte är definitiva. Sambandet mellan gaming och kognitiv utveckling är komplext och påverkas av många faktorer. Mer forskning behövs för att bekräfta dessa fynd och för att förstå de långsiktiga effekterna.
Så påverkar gaming hjärnan
Gaming är långt ifrån en passiv aktivitet. Det kräver ständig uppmärksamhet, minne och problemlösning, vilket skapar en stimulerande miljö för hjärnan. Modern hjärnavbildningsteknik, såsom funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), visar att regelbundet spelande kan leda till faktiska förändringar i hjärnans struktur och funktion.
Vad är fMRI?
Funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) är en teknik som används för att mäta hjärnaktivitet. Den fungerar genom att detektera förändringar i blodflödet i hjärnan. När ett område i hjärnan är aktivt, ökar blodflödet till det området. fMRI kan visa vilka delar av hjärnan som är aktiva under olika uppgifter, till exempel när man spelar videospel. Det är dock viktigt att komma ihåg att fMRI mäter indirekta effekter av hjärnaktivitet och att tolkningen av resultaten kan vara komplex.
Hjärnans anpassningsförmåga vid spel
Hjärnan har en fantastisk förmåga att anpassa sig, en egenskap som kallas plasticitet. Vid gaming stimuleras olika delar av hjärnan, vilket kan leda till att nervcellernas utskott, axonerna, bildar nya kopplingar för att bättre klara av spelets utmaningar. Denna process kallas ”axonal sprouting”.
Forskning, bland annat publicerad på MDPI, visar att videospel påverkar hjärnans plasticitet genom att skapa nya neurala kopplingar.
Olika spel, olika effekter på hjärnan
Olika typer av spel påverkar hjärnan på skilda sätt. En genomgång av fMRI-studier visar hur specifika spelgenrer aktiverar olika hjärnregioner.
Strategispel, som Civilization eller StarCraft, kräver planering, problemlösning och beslutsfattande. Dessa spel har visat sig förbättra kognitiv bearbetning, exekutiva funktioner och minne, kopplat till förändringar i hippocampus och prefrontala loben. Studier har visat att strategispel kan leda till ökad aktivering i prefrontala cortex, vilket resulterar i förbättrad prestation i strategiska uppgifter.
Actionspel, som Call of Duty eller Fortnite, är kända för sitt höga tempo och krav på snabba reaktioner. Dessa spel förbättrar främst visuell uppmärksamhet och muskelkoordination. Hjärnregioner som är involverade i dessa funktioner, såsom främre centrala gyrus och superior parietala cortex, aktiveras i högre grad hos actionspelare.
Pusselspel, som Portal 2, utmanar spelaren att lösa logiska problem och tänka kreativt. Forskning vid Florida State University visade att Portal 2 gav större förbättringar i kognitiva tester jämfört med spel som Lumosity, som är specifikt designade för hjärnträning. Detta understryker potentialen i engagerande och utmanande spel, även om de inte är uttalat pedagogiska.
Redan 2013 visade en studie, rapporterad av Ingenjören, att spelande av Super Mario 64 kunde leda till ökad grå substans i hjärnan, kopplat till finmotorik, minne och rumsuppfattning. Även om studien är äldre, ger den en grund för hur spel kan påverka hjärnan.
Gaming i praktiken: Fler exempel
Den växande insikten om spelens kognitiva fördelar öppnar för nya användningsområden, från klassrum till terapi och rehabilitering.
Spel som stöd vid ADHD och andra tillstånd
Ett exempel är EndeavorRx, ett datorspel som genomgått kliniska prövningar och godkänts av FDA i USA som en behandlingsmetod för barn med ADHD. Spelet är specifikt utformat för att träna kognitiva funktioner som är nedsatta vid ADHD, såsom uppmärksamhet och impulskontroll. Mer information om hur datorspel testas som behandling för ADHD finns hos Ny Teknik.
Spel i undervisningen och kognitiv rehabilitering
Spel används i allt högre grad i skolor för att främja lärande. Minecraft: Education Edition är ett exempel på ett spel som används i klassrum världen över för att engagera elever i ämnen som matematik, historia och programmering. Genom att bygga och utforska i spelets virtuella värld kan eleverna utveckla problemlösningsförmåga och kreativitet.
Inom kognitiv rehabilitering används spel för att hjälpa personer att återfå kognitiva förmågor efter hjärnskador eller vid neurologiska sjukdomar. Genom att spela specialdesignade spel kan patienter träna upp minne, uppmärksamhet och andra kognitiva funktioner på ett engagerande och motiverande sätt.
Spel för äldre
Även äldre kan dra nytta av gaming. Studier har visat att spel kan bidra till att bibehålla och till och med förbättra kognitiva funktioner hos äldre, såsom minne och reaktionsförmåga. Detta kan bidra till ökad livskvalitet och självständighet.
Utmaningar och risker: En nyanserad bild
Trots de potentiella positiva effekterna är det viktigt att vara medveten om riskerna. Överdrivet spelande kan leda till problem som spelberoende, social isolering och fysiska hälsoproblem. Det är viktigt att hitta en balans mellan spel och andra aktiviteter.
Spelberoende och Gaming Disorder
Världshälsoorganisationen (WHO) har inkluderat ”Gaming Disorder” i sin elfte utgåva av International Classification of Diseases (ICD-11). Diagnosen kännetecknas av nedsatt kontroll över spelandet, att gaming prioriteras framför andra intressen och dagliga aktiviteter, och att spelandet fortsätter trots negativa konsekvenser. Det är dock viktigt att påpeka att diagnosen är relativt ny och att det pågår en debatt om kriterierna och om hur utbrett problemet faktiskt är.
För att förebygga spelberoende är det viktigt att vara uppmärksam på tecken på problematiskt spelande, såsom att spela alltmer, att ljuga om spelandet, att dra sig undan från sociala aktiviteter och att uppleva negativa känslor när man inte kan spela. Det finns resurser och stöd att få för den som upplever problem med sitt spelande, eller för anhöriga. Det är dock viktigt med ett balanserat förhållningssätt till spel.
Korrelation och kausalitet
Det är viktigt att komma ihåg att många studier inom detta område är korrelationsstudier. Det innebär att de kan visa ett samband mellan gaming och kognitiva förmågor, men de kan inte bevisa att det ena orsakar det andra. Det är möjligt att personer med vissa kognitiva egenskaper dras till spel, eller att det finns andra faktorer som påverkar både spelvanor och kognitiva förmågor.
Framtidens spel och hjärnforskning
Forskningen visar att videospel har potential att påverka kognitiva förmågor positivt. Samtidigt som riskerna med överdrivet spelande behöver beaktas, öppnar de kognitiva fördelarna för spännande tillämpningar. Framtiden för gaming och kognitiv utveckling ser ljus ut, med fortsatt forskning som banar väg för innovationer inom utbildning, terapi och kognitiv träning.
Hjärnforskningens framsteg och nya tekniker
Forskare utvecklar ständigt nya metoder för att kartlägga hjärnan, vilket öppnar upp nya möjligheter att förstå hur olika aktiviteter, inklusive gaming, påverkar hjärnans funktioner. Ett exempel är utvecklingen av metoder för molekylär kartläggning av hjärnan, vilket kan ge detaljerad information om genaktivitet och cellfunktioner. Detta kan du läsa mer om på forskning.se.
Framtida forskning kommer sannolikt att fokusera på att ytterligare differentiera effekterna av olika spelgenrer och att undersöka hur spel kan användas på ett optimalt sätt för att främja kognitiv hälsa. Utvecklingen inom virtuell och förstärkt verklighet (VR/AR) öppnar också upp för nya spännande möjligheter att kombinera spel och kognitiv träning.